Solen skiner...

...himmlen är blå, vad det är skönt att leva då!
Speciellet när man sitter på en underbar liten ponny ute i skogen och hör fåglarna sjunga och löven röra sig lätt i den svaga brisen. Det var då jag insåg hur lyckligt lottad jag är som har fått ta del av livet. Tänk att jag har fått chansen att leva just här, just nu. Tänk att jag har fått chansen att se den vackra naturen, att få träffa underbara människor och just denna dag fått chansen att bara sitta på en brun liten ponny och njuta av att jag fått just chansen till livet.

Att känna kraften från den lilla varelsen när han i full fart galopperar upp för den långa backen och se honom lyckligt spetsa öronen när han får sträcka ut på den långa raksträckan, det är riktig lycka, att få dela lyckan med den fina ponnyn. Att kunna känna och dela lyckan med ett djur, en varelse som man inte ens kan prata med utan bara genom gester och ögonkast kunna dela lycka, det är ett under. Det kan inte vara en slump att jag kan leva och vara lycklig en dag som denna, det är ett under och en fantastisk skapelse.

Det är ett under skapat av en Gud som är helt och hållet fantastisk!